Vi har frågat Johan Rockström vad han tycker om klimatkompensation och trädplantering som klimatkompensation. Han är chef för Stockholm Resilience Centre, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och var under 2013 rankad nr.1 miljömäktigaste i Sverige av tidningen Miljöaktuellt.

Hej Johan, vad tycker du om att man klimatkompenserar sina utsläpp?
Det är svårt att lyckas med klimatkompensation. För att det ska kallas för klimatkompensation ska man vara säker på att det leder till minskade utsläpp och att dessa investeringar inte hade skett ändå. Det ska leda till en nettominskning av utsläpp eftersom den totala energianvändningen bara ökar.

Vad är viktigt att tänka då man vill klimatkompensera?
Jag tycker att det är väldigt viktigt att skilja på svart och grönt kol. Svart kol är det som vi släpper ut vid förbränning av fossila energikällor som olja, kol och naturgas. Det är kol som legat fast i jordens inre i 10-tals miljoner år som vi släpper ut i atmosfären och denna koldioxid lever kvar i atmosfären i över 1000 år. Grönt kol är det kol som tas upp av träd som släpps tillbaka till atmosfären mycket snabbare, antingen direkt när träden ”andas” eller på ca 40-50 års sikt när träden antingen dör eller eldas upp.

Vid kompensation är det populärt att fånga upp koldioxid genom t.ex. trädplantering. Men eftersom träd är grönt kol är det ingen riktig kompensation. Det går således inte att kompensera svart kol med grönt kol, eftersom svart kol aldrig skulle ha släppts ut ”ur flaskan” och grönt kol ingår i den snabba biologiska cykeln. Ett säkrare sätt att klimatkompensera är exempelvis genom förnyelsebar energi.

Vad är riskerna med klimatkompensation?
Jag är tveksam till kompensation om man vill kompensera utsläpp av svart kol genom att öka upptagandet av grönt kol. Den bästa strategin är att se till att det kol som finns i jordens inre inte släpps ut, för att i sin tur förhindra en ökning av den totala mängden kol i vår atmosfär vilket skapar den global obalans i planetens klimat som vi redan ser bevis för.

Vad är de bästa sätten att klimatkompensera på?
Investeringar i förnyelsebar energi, bevarande av stående skog och energieffektivisering. Självklart är det otroligt viktigt att jordens skogsbestånd inte minskar (liksom lager av kol i torvar, mossar, och permafrostlager). I viss mån kan kompensation ”rädda” stående skog (alltså inte nyplantering), vilket är jätte viktigt.

Är det viktigt att företag kommunicerar ut om sina klimatinitiativ?
Självklart. Men med fokus på minskning av utsläpp, inte på kompensation av ineffektiva affärsmodeller.

Hur kan man få fler företag att arbeta och förstå vikten av att ha ett klimatarbete?
Att visa att det lönar sig. Fler och fler företag ser att klimatarbetet inte är en miljöfråga utan en affärsfråga. Det går att tjäna stora pengar på att effektivisera energianvändning, minska på materialanvändning, ha smartare förädlings- och distributionskanaler, och att utveckla cirkulära produktionsmetoder.
Photo: J. Lokrantz/Azote.

 

Relaterade artiklar

Mattias Klum: ”CDM är de pålitliga projekten”

Maria Wetterstrand: ”Klimatkompensation är för billigt”

Åsa Romson: ”CDM-projekt är bäst att klimatkompensera med”

Markku Rummukainen: ”Det är viktigt att välja kontrollerade projekt då man klimatkompenserar

 

Har du tankar, funderingar, förslag eller bara vill prata om klimatet? Kontakta oss!