Kravspecifikation för klimatkompensation

Det finns många olika former av klimatkompensation och många leverantörer att välja mellan. Det finns dessutom flera olika affärsmodeller för att sälja klimatkompensation. Här ges stöd att välja rätt.

När man som organisation köper klimatkompensation är tanken att man betalar för en utsläppsreduktion som motsvarar utsläpp inom organisationen. Utsläppsreduktion sker utanför den egna organisationen, ofta i ett fjärran land, och är inget som fysiskt kan levereras till köparen. En central fråga är därmed hur man som köpare säkerställer att den utsläppsreduktion som beställts faktiskt blir av – hur vet man att man har fått det man betalat för?

Betalning vid leverans

I de flesta branscher är normen att kunden lägger en beställning för en viss vara eller tjänst, varefter leverantören producerar den, eller tar den från hyllan, och levererar den till beställaren, för att sedan skicka en faktura – alltså betalning vid leverans. CDM-systemet skapar robusta möjligheter att tillämpa samma modell även för klimatkompensation. Vi på Tricorona arbetar efter denna modell:

  1. Klimatkompensationsföretaget investerar egna medel i ett klimatprojekt, och ansöker om att få det godkänt av FN som ett CDM-projekt.
  2. Efter att projektet blivit godkänt sker en löpande uppföljning där en oberoende kontrollant varje år räknar den faktiskt uppnådda klimatnyttan, varefter FN utfärdar motsvarande antal certifierade utsläppsreduktioner (CERs).
  3. Dessa CERs levereras till kunden som bevis på klimatnyttan – vilket innebär att kunden har en tydlig kontrollpunkt för betalning till leverantören. Betalningen är en intäkt som täcker de utgifter som leverantören haft för att producera de aktuella utsläppsreduktionerna.

Kunden kan beställa klimatkompensation från leverantören när som helst under denna process – före, under, eller efter bygget av det fysiska projektet – men betalningen sker först när leverantören kan bevisa att den utfört uppdraget, genom leverans av CERs.

Många leverantörer gör dock inte på detta sätt utan tar först betalt för klimatkompensationen och sedan bygger projekten. Om pengarna räcker. Detta innebär en risk för kunden som gärna kommunicerar att de har klimatkompenserat, när det i själva verket ännu inte har skett. Eller i värsta fall aldrig heller kommer att ske.

Bra frågor att ställa till leverantören är därför:

  • Vad gör leverantören om projektet inte blir av, eller inte får den certifieringsnivå som utlovas? Vad händer om leverantören eller någon underleverantör går i konkurs innan klimatnyttan har skett och bekräftats – går det att få tillbaka pengarna som investerats?
  • När i tiden kommer leverantören att skapa den utsläppsreduktion som kunden beställt och hur bevisar leverantören att detta skett? Går det att få pengarna tillbaka om leverantören misslyckas med leveransen?

Ytterligare krav att ställa

  • Få bevis på att du får den klimatnytta du köper
  • Få bevis på att projektet existerar
  • Få ett garanterat leveransdatum
  • Få information om hur klimatkompensationsprojektet bidrar till hållbar utveckling