fbpx

Status i klimatförhandlingarna och förväntningar på klimatmötet

2012-11-05T12:54:14+00:005 november, 2012|Klimatfrågan|

Petter Lydén, Policyrådgivare, Diakonia:
1. Våra förväntningar är på ett beslut om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet, ”pengar på bordet” från Sverige och EU i klimatfinansieringsfrågan och en tydlig arbetsplan för hur ett nytt globalt och rättvist klimatavtal ska bli färdigt till 2015. Vi förväntar oss också att Sverige återtar sin plats bland EUs mer drivande länder, istället för att som nu inta någon sorts mittenposition.

2. Förhandlingarna om ett nytt globalt och rättvisst klimatavtal tog viktiga steg framåt i Durban förra året – i Doha gäller det att fortsätta på det viset. I förhandlingarna om klimatfinansiering råder det dock ett förfärande underskott på konkreta utfästelser för perioden 2013-2020.

Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi- och Klimat Svenskt Näringsliv
1. Min förhoppning att mötet ska kännas som ett steg framåt särskilt vad gäller ”the Durban Plattform” som jag ser som en av de viktigaste spåren i förhandlingarna. Att vi kommer framåt i processen med ett långsiktigt och globalt perspektiv är av central betydelse för såväl klimatet som näringslivet i Europa. Min förväntan är dock ganska lågt ställd i nuläget.

2. Mycket bra fråga. Det har väckts förhoppningar i processen tidigare, bland annat efter mötet på Bali om ett avtal som skulle varit på plats 2009 i Köpenhamn, vilket ju alla vet inte lyckades. Nu är siktet inställt på mötet 2015 för ett nytt avtal. Men det känns som ett steg fram och två tillbaka och ett åt sidan. Jag tror att även alternativa processer är av betydelse, som exempelvis de utsläppsmarknader som börjar startas upp ibland annat Australien och Kalifornien.

Emi Hijino, Biträdande klimatförhandlare Regeringskansliet
1. I Doha hoppas vi att ta ett steg från den gamla världen in i den nya där alla länder bidrar med utsläppsminskningar utifrån olika förmågor. Vi vill slutföra förhandlingarna om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet och fortsatt bygga de institutioner och mekanismer för samarbete mellan i- och u-länder som vi byggt upp för bl.a. utsläppsminskning, anpassning, finansiering och tekniköverföring. I Doha ska vi också ta steg mot den nya globala överenskommelse som omfattar alla länder – den ska vara färdigförhandlad 2015 för att träda i kraft senast 2020. Sist, men inte minst, vill vi i Doha se till att världens länder gör sitt yttersta för att minska utsläppen ytterligare för att kunna nå vårt gemensamma mål om att hålla globala temperaturökningar under två grader.

2. Det är oroväckande när vi ser att de samlade utsläppsminskningsutfästelserna från i- och u-länder gemensamt inte kan nå det s.k. tvågraders målet! Vi behöver en högre ambitionsnivå med fördjupade utfästelser och nya utfästelser från de länder som ännu inte lagt fram sådana. Vi behöver också arbeta med kompletterande internationella initiativ för att minska utsläppen ytterligare – Sverige arbetar dels med de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar och med att minska subsidierna till fossila bränslen. Man ska dock komma ihåg att det är en grannlaga uppgift att få världens 194 länder att komma överens om något som genomgriper deras ekonomier. Vi måste börja se i stället på möjligheterna i denna gröna omställning. Det går långsamt i klimatförhandlingarna men utan dem skulle världen säkert varit i en ännu svårare sits vad gäller klimatfrågan.