I maj 2017 är Heidi Andersson, elvafaldig världsmästare i armbrytning, på Stockholms Universitet för att dela med sig av sitt och hennes man, OS-Guldmedaljören Björn Ferrys, arbete för att bli fossilfria till år 2025. Vi har intervjuat henne.
Heidi inleder föreläsningen på Bolincentrets klimatfestival med att berätta om livsmålen hon formulerade vid elva års ålder: bli världsmästare i armbrytning och rädda världen. Elva världsmästartitlar senare är det dags för det andra livsmålet att ta större plats i Heidis liv.
Läs mer: Tåg eller flyg? Vi utreder det bästa färdmedlet!
Hur kommer det sig att en elvaåring väljer att ha ett miljöorienterat livsmål (till skillnad från att bli världsmästare i armbrytning som såklart alla elvaåringar har som livsmål)?
– Precis som med armbrytningen är det kopplat till uppväxten i byn Ensamheten. Den stora inspirationskällan är min farfar, Tore Andersson. Han var miljökämpe på sitt sätt och en föregångare inom många områden. Han skrev insändare, intervjuades i medier och stod på barrikaderna och kämpade för det han ansåg var rätt. Jag lärde mig att allt i världen är uppbyggt i fantastiska cirklar, cykler och kretslopp som vi alla är del av. Jag lärde mig också att ansvar är någonting starkt, stort och viktigt.
Systemen som upprätthåller liv på jorden – från ett stabilt klimat till en rik biologisk mångfald – är förutsättningar för moderna ekonomier
– Det är ett föråldrat synsätt att ekonomisk tillväxt är skild från naturen och att miljö och hållbarhetsfrågor skulle stå i vägen för mänsklig utveckling. Det är faktiskt tvärtom! Välfärd kräver att vi återanknyter våra samhällen till naturen. Systemen som upprätthåller liv på jorden – från ett stabilt klimat till en rik biologisk mångfald – är förutsättningar för moderna ekonomier. Och ekonomi betyder faktiskt ingenting annat än ”läran om hushållande med resurser”. Min farfar lever inte idag, men många av hans värderingar lever så länge jag lever.
Heidi, Dante och Björn
Varför blev målet just fossilfri 2025?
– Vi måste ställa om vårt oljebaserade samhälle och sluta använda fossila bränslen till mitten av seklet om vi ska kunna nå Parisavtalet/klimatavtalet och hålla oss under 2 graders global uppvärmning. Men då borde det rimligtvis gå att sätta upp tuffare mål. Vi gör helt enkelt elitidrottarvarianten av omställningen. Det är vanligt folk som i slutändan ska göra jobbet.
Vi har valt att börja i ett försök att visa vägen för andra. Att vänta på att andra ska börja tar mer energi än att börja själva. Vår plan är att ställa om för ett friskare, mer konkurrenskraftig och eftersträvansvärdare liv än det fossilbaserade – ett nytt folkhem håller på att byggas. Och kan vi lyckas uppe i Storuman, Västerbottens inland – ja då borde det vara möjligt i hela Sverige! Och Sverige är landet som har alla förutsättningar för att bli världens första fossilfria välfärdsnation.
Man kan knappast anklaga Heidi Andersson för att sätta blygsamma mål. Samtidigt förkroppsligar hon på många sätt handlingskraft. Handlingskraften är tillsynes resultatet av en potent blandning av mycket energi och en förmåga att koka ner stora uppgifter till konkreta handlingar; pärgrävarmentalitet som Heidi själv uttrycker det. Konceptet pärgrävarmentalitet är sprunget ur potatisskörden i Heidis hemby Ensamheten. I sitt sommarprat från 2012 beskriver hon handgrävningen av de överdimensionerade potatislanden.
– När man själv började i ett hörn, då kändes det oändligt; omöjligt att man skulle hinna få upp all potatis innan snön kom. Utmaningen låg i att bara böja ner huvudet och mala på med sitt pärgräv utan att titta upp och känna maktlösheten. Som liten lärde man sig snabbt att den som orkade mala på utan att knäckas mentalt fick dem andras beundran. Att bara nöta på, att ha pärgrävarmentalitet, det är användbart när det gäller det mesta.
Vad tänker du när du hör att det inte spelar någon roll vad vi gör när det gäller klimatförändringar?
– Allt du gör spelar roll! Och det finns alltid något att göra. Det innebär både ett ansvar och en möjlighet. Ett ansvar att göra det som vi tycker behövs göras och en möjlighet att påverka världen i rätt riktning. Och vill man förändra världen kan man alltid börja med sig själv, så det är det jag jobbar för nu – att bli en planetskötare i världsklass!
Läs mer: Björn Ferry – OS-guldmedaljör och klimathjälte
Hur går ni till väga rent praktiskt för att bli fossilfria till 2025?
– Vi tittar främst på de fyra B:na: Bilen, Biffen, Boendet och Beteendet. Sedan vi slutade med våra professionella karriärer har vi lyckats minska våra årliga utsläpp från elva till fem CO2e/år. Vi har testat olika fossilinventeringsverktyg, men tycker att www.klimatkontot.se är bäst hittills. Nu har jag även fått veta att det går att beräkna och kompensera bland annat bil- och flygresor direkt på klimatkompensera.se. Det skulle vi vetat när vi var aktiva!
Sedan vi slutade med våra professionella karriärer har vi lyckats minska våra årliga utsläpp från elva till fem CO2e/år
– Den största minskningen kommer nämligen från bilen, alltså resorna. Vi kör numer elbil och väljer tåget framför flyget. Sen äter vi vegetariskt när vi är ute på uppdrag och hemma är det fokus på viltkött och egenodlad potatis. Det är en fördel vi har, i och med att vi bor där vi bor, men det är inte hållbart att alla i Sverige ska äta mängder av älgkött. Men det är så man får göra: hitta lösningarna beroende på platsens förutsättningar.
Är du nyfiken att veta mer om vad Heidi och Björn gör rent konkret för att bli fossilfria? Kika in på www.fossilfri.com.
