Parisavtalet var som en nyårsfest, där hela världen lovade varandra att hejda klimatförändringarna. Men vem har hållit alla sina nyårslöften? Därför var COP24 i Katowice mycket viktigare; nu gällde det att slå fast och konkretisera löftena. Och det satt hårt inne, men till slut fick vi en regelbok, som lägger grunden för ett offensivt klimatarbete.

När hela världen ska enas om reglerna, så är det självklart att det i sig inte räcker till för att rädda klimatet. Det finns inga tydliga utsläppskrav, inga sanktioner mot de som inte gör som de ska, inget beslut om den långsiktiga klimatfinansieringen som måste till och inga regler för hur länder ska kunna räkna klimatnytta de gör i andra länder utan att det blir dubbelbokföring. Men varje land ska senast 2020 höja sitt klimatåtagande, vad man utlovar ska gå att jämföra med andras löften och redan på mötet sköts det till mer pengar för det fortsatta arbetet.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sammanfattar i fem ord för vad som nu behöver ske. ”Ambitioner, ambitioner, ambitioner, ambitioner, ambitioner”. För de klimatlöften som hittills getts räcker inte alls för att klara att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader över förindustriell tid, som är Parisavtalets högre mål. Snarare är vi på väg mot tre grader, enligt FN:s egen Emissions Gap Report, medan IPCC varnar för att så höga temperaturökningar kan försätta oss i en självförstärkande process där klimatförändringarna inte längre går att hejda – det Rockström kallar ”hothouse Earth”.

Det betyder att när nu golvet är lagt, måste själva bygget ta fart. Regioner som EU, länder som Sverige, kommuner, företag, organisationer och individer; alla behöver vi överträffa oss själva och göra mer för klimatet än någonsin förut. Omställningen till förnybart och klimatsmart måste skjuta fart och det fossila bomma igen. Ingen kan stå utanför och den som går före tjänar på det – dröj lite längre och det finns varken affärer att hämta hem, bidrag kvar att få eller grannar kvar att imponera på.

I detta arbete får var och en delta efter förmåga. För mig gick det fint att ta tåget till COP, andra upplevde att de behövde flyga. Någon är inte redo att avstå den blodiga biffen, andra har inget eget tak att sätta solceller på… Jag tror inte vägen framåt är att fördöma, utan att göra det enkelt, lönsamt och roligt att göra rätt – och här kan vi alla bidra, eftersom det ofta är så enkelt som att vara föredömet så många nu söker efter.

Ingen når ända fram; definitivt inte jag – och ännu mindre när man inser att det i vår del av världen inte räcker med att nå nollutsläpp, vi ska bli klimatpositiva. För det krävs att ha utsläpp under noll; minska din klimatpåverkan så gott du någonsin kan och stötta utbyggnad av förnybar energi i utvecklingsländer för det som blir kvar. Och du, ta till i överkant, för nu är det ambitioner som räknas.

Mattias Goldmann, VD Fores tillika styrelseledamot Tricorona Climate Partner

Vill ni veta mer om hur er verksamhet kan göra större skillnad fortare? Kontakta oss.