fbpx
Klimatkompensation2020-11-17T11:53:29+01:00

Vad är klimatkompensation?

…och hur fungerar det?
Läs mer
Välj tjänster

Klimatkompensation är en viktig del av lösningen

Idag ingår det för en seriös verksamhet att arbeta med att reducera sina växthusgasutsläpp. Att aktivt försöka minska er klimatpåverkan ska vara en självklarhet, och lika självklart bör det vara att inkludera klimatkompensation i strategin. Klimatkompensation är nämligen en parallell åtgärd till att reducera sina växthusgasutsäpp. De växthusgasutsläpp som inte kan reduceras ska klimatkompenseras för och med hjälp av klimatkompensation kan ni därmed ta ert fulla klimatansvar.

Det här är klimatkompensation

Att klimatkompensera innebär att ni finansierar en åtgärd utanför den egna verksamheten. Den åtgärden ska leda till en minskning av växthusgasutsläpp som är lika stor som de växthusgasutsläpp som ni kompenserar för. Det kan liknas vid att ni betalar någon för att ta hand om ert avfall. För även om ni är duktiga på att minska och att sortera avfallet så krävs det ändå en sista hantering av det avfall som inte kan undvikas. Företag och organisationer kan klimatkompensera för specifika produkter, aktiviteter, event, projekt eller för hela verksamhetens klimatpåverkan. Även privatpersoner kan klimatkompensera för till exempel resor och aktiviteter.

klimatkompensation

Därför ska ni klimatkompensera

Ett bra skäl till att klimatkompensera är att det ofta blir lönsamt i sig, när man gör det rätt:

Visste du att?

Privatpersoner som kompenserar är mer aktiva i att reducera sin klimatpåverkan än de som inte klimatkompenserar (källa: Novus).  

Företag som klimatkompenserar sänker sina utsläpp snabbare än de som inte kompenserar (källa: The Bottom Line Report). 

Så går utvecklingen av ett certifierat klimatkompensationsprojekt till

Det finns olika typer av initiativ för utsläppsreduktion som används för klimatkompensation. De vanligaste projekten är installation av förnyelsebar elproduktion, energibesparande investeringar, plantering eller bevarande av skog. Oftast går utvecklandet av ett CDM-projekt till såhär:

Agenda 2030: En agenda för förändring mot ett hållbart samhälle som antogs av FN:s medlemsländer 2015. I Agenda 2030 ryms de Globala Målen för Hållbar Utveckling. Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå 4 saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen.

CDM och CER: är en FN-certifiering. CDM står för Clean Development System och garanterar att ett projekt uppfyller Kyotoprotokollets villkor för klimatkompensation. Varje CDM-projekt granskas kontinuerligt för att beräkna den faktiska utsläppsreduktionen under olika perioder, varpå FN utfärdar utsläppsreduktionscertifikat, som även kallas eller CER (Certified Emission Reduction). Dessa CERs är direkt spårbara till sina projekt, då de får unika serienummer och kontoförs i ett internationellt registreringssystem. Certifikaten utgör därmed ett bevis att leverantören skapat den klimatnytta som kunden beställt. Certifikaten makuleras sedan i det internationella registret, vilket innebär att certifikatet oåterkalleligt förverkas. CDM-projekt är ofta investeringar i förnybar energi. Exempel på CDM-projekt kan vara ett vindkraftsverk som byggts i till exempel Kina där stor del av dagens energibehov täcks av energi från kolkraft med stor påverkan på klimatet. CDM-projekt bidrar även till hållbar utveckling i genomförandelandet och ger positiva effekter både socialt och ekonomiskt såväl som miljömässigt.

CER: En typ av utsläppsenhet utfärdat av CDM Executive Board och hör oftast ihop med CDM-projekt. Certifikatet är som ett bevis på uppnådd klimatnytta. En CER motsvarar ett ton koldioxidekvivalent.

Emissionsfaktor: Emissionsfaktorer anger hur stora utsläpp, hur mycket koldioxid, något avger.

GHG och GHG-protokollet: GHG står för Greenhouse Gases, alltså växthusgaser. GHG-protokollet är ett hjälpmedel, en standard, man kan använda sig av när man beräknar och rapporterar sina växthusgasutsläpp. Tanken är att ha ett ramverk som många använder sig av för att beräkningarna lättare ska kunna jämföras med varandra. GHG-protokollet är den mest använda standarden i världen.

Globala målen för hållbar utveckling: 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer Globala målen för hållbar utveckling. Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå 4 mål till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Det finns totalt 17 globala mål. De har i sin tur 169 delmål och 230 globala indikatorer. Läs mer om hur klimatkompensation bidrar till de globala målen.

IPCC: Står för Intergovernmental Panel on Climate Change och är FN:s klimatpanel. Klimatpanelen etablerades som mellanstatlig organisation 1988 och består av FN-organen WMO (Meteorologiska världsorganisationen) och UNEP (FN:s miljöprogram). SMHI är Sveriges representant vid beslutsmöten. Syftet med IPCC är att analysera och dela med sig av klimatförändringarna, och de medföljande miljömässiga och socioekonomiska konsekvenserna, utifrån ett rent vetenskapligt perspektiv.

Klimatkonventionen: United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), behandlar åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Konventionen undertecknades vid FN:S konferens i Rio 1992 och trädde i kraft 1994. Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet som generellt är mer välkänt.

Koldioxidekvivalent: Förkortas CO₂e och är ett mått man använder sig av när man räknar ut hur stor klimatpåverkan något har.

Kyotoprotokollet: Ett internationellt avtal om att minska utsläppen av växthusgaser. Målet var att minska de globala utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 procent mellan 1990 och perioden 2008-2012. Avtalet slöts 1997 i Kyoto i Japan. De flesta länder som skrev under avtalet har lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräckligt stor utsträckning. Sverige är ett av de länder som har lyckats med sitt mål. Kyotoavtalet tillåter även handel med utsläppsrätter.

Parisavtalet: är kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, och formulerades efter FN:s klimatkonferens i Paris 2015. I avtalet står att varje land ska bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 grader och att de ska ha en intention om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Varje land ska var femte år se över sina löften och avlägga nya sådana om att ytterligare minska sina utsläpp. Slutligen ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar varje år för att minska skadorna från den globala uppvärmningen hos fattigare länder. 2019 hade 194 av 197 länder skrivit under avtalet.

Tvågradersmålet: Handlar om att vi måste hålla temperaturökningen för den globala uppvärmningen under två grader. Det är ett centralt mål i den globala klimatpolitiken. Temperaturhöjningen får alltså vara max 2 grader år 2100 jämfört med innan industrialiseringens början. För att kunna stoppa uppvärmningen vid 2 grader så behöver växthusgasutsläppen minska med 70% till 2050 jämfört med 2010 och nå en nollnivå år 2100.

Vanliga myter om klimatkompensation

Det är ett avlatsbrev, man köper sig fri

Håll muspekaren över bilden för att läsa sanningen

Sanning:

Vem lägger pengar på sådant man inte engagerar sig i eller bryr sig om?

Liknelsen bygger på tanken att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig ett gott samvete, utan att ändra sitt beteende. Om en klimatstrategi enbart bygger på klimatkompensation kan man anklagas för att ha köpt sig fri från sitt ansvar. Om klimatkompensation däremot ingår i en klimatstrategi, som även omfattar åtgärder för att reducera sin klimatpåverkan, blir kompensationen i stället ett sätt att fullborda sitt klimatansvar. Om klimatkompensation kan liknas vid ett avlatsbrev eller ej beror helt enkelt på om man låter klimatkompensationen sänka eller höja ambitionsnivån för det övriga klimatarbetet.

Det är bättre att investera på hemmaplan

Håll muspekaren över bilden för att läsa sanningen

Sanning:

Ett argument mot att industriländer ska utföra klimatinvesteringar i utvecklingsländer är att de kan undvika åtgärder på hemmaplan. Det stämmer inte. Industriländerna måste även minska de egna utsläppen. Det räcker inte med att bara klimatkompensera, utan ett företag behöver även kombinera det med investeringar och åtgärder för att minska klimatpåverkan på hemmaplan. Men om vi inte samtidigt investerar i att upprusta utvecklingsländers energiinfrastruktur finns det en risk att det görs för sent. Klimatproblemet är så stort och så brådskande att vi inte kan unna oss lyxen att endast investera på hemmaplan. Vi måste även se det globalt.

Det är den nya tidens kolonialism

Håll muspekaren över bilden för att läsa sanningen

Sanning:

Eftersom klimatkompensation ofta innebär investeringar i utvecklingsländer sägs ibland att det är ”klimatkolonialism” där rika länder kan behålla en hög konsumtionsnivå genom att utnyttja fattiga länder. Stora delar av de utsläpp som förekommer i tillverkningsländer såsom Kina och Indien härrör dock från produktion av varor som konsumeras i väst, och dessa utsläpp kan betraktas som vårt moraliska ansvar. Klimatprojekt i utvecklingsländer leder även till utveckling i bred mening, genom en rad sidofördelar såsom bättre hälsa hos lokalbefolkningen, bättre tillgång till elektricitet och nya arbetstillfällen.

Det är bistånd - vi sysslar inte med sådant

Håll muspekaren över bilden för att läsa sanningen

Sanning:

Några ser klimatkompensation som ett slags bistånd. Det finns dock ett annat sätt att se på saken: klimatkompensation kan helt enkelt betraktas som ett avfallsproblem. De flesta verksamheter skapar avfall i många former, till exempel sopor och avloppsvatten, och de flesta tar också ett ansvar utöver det som är lagstadgat för det avfall man skapar, med till exempel källsortering och återvinning. Koldioxidavfall syns inte, men behöver ändå tas om hand, och när man klimatkompenserar gör man just detta.

Med avfallsperspektivet blir det tydligare att företag och organisationer har ett ansvar att ta hand om sin klimatpåverkan.

Klimatkompensation förklarat på 1 minut!

Certifieringar för klimatkompensation

Det finns olika certifieringar och standarder för klimatkompensation och projekten som det kompenseras genom. Kvalitén på projekten och levererad klimatnytta kan därmed skilja sig åt, beroende på hur pass rigorös standarden är. Nyttan i projektet avgörs utifrån vilken standard köparen väljer, vilket är viktigt att ta i beaktande vid val av klimatkompensation.

Ställ krav när ni skall klimatkompensera

I de flesta branscher är normen att man lägger sin beställning för en viss vara eller tjänst, varefter leverantören producerar den, eller tar den från lagerhyllan, och levererar den till beställaren för att slutligen skicka en faktura. Vi tycker att klimatkompensation ska fungera på liknande sätt. Det är dessvärre inte alltid så det ser ut och vi har därför formulerat nedan punkter som stöd i er upphandlingsprocess och som hjälp vid kravställning.

Önskar ni klimatkompensera?

KLIMATKOMPENSATION

Onlinetjänst

Du kan enkelt klimatkompensera för dina utsläpp direkt på klimatkompensera.se.

Till Klimatkompensera.se
KLIMATKOMPENSATION

Begär offert

Kontakta oss om ni vill ha en offert på volymer över 50 ton CO2e, om ni har specifika krav eller vill veta mer.

KONTAKTA MIG

Artiklar om klimatkompensation

Vill du veta mer om hur du klimatkompenserar?

Ja tack, kontakta mig
Till toppen