Certifieringar för klimatkompensation2018-07-02T11:10:26+00:00

Certifieringar för klimatkompensation

Det finns flera olika certifieringar och standarder för klimatkompensation och projekten man kompenserar genom. Kvalitén på projekten kan därmed skilja sig åt, beroende på hur pass rigorös standarden är. Således avgörs nyttan i projektet likaså utifrån vilken standard man som köpare väljer.

CDM (Clean Development Mechanism) 

CDM-projekten uppfyller Kyotoprotokollets kriterier om att löpande kvantifiera klimatnyttan. Kontrollen sköts av oberoende auktoriserade revisorer som rapporterar om projektet till FN. Det mest centrala kriteriet i FN:s utvärdering är additionalitet; att projektet inte hade blivit av utan CDM och pengar från klimatkompensation.

Varje CDM-projekt granskas kontinuerligt för att beräkna den faktiska utsläppsreduktionen under den aktuella perioden, vartefter FN utfärdar utsläppsreduktionscertifikat, eller CER (Certified Emission Reduction). Dessa certifikat kontoförs i ett internationellt registreringssystem, med unika serienummer som innebär att varje CER är spårbar till projektet som skapade det. Certifikaten utgör därmed ett bevis att leverantören skapat den klimatnytta som kunden beställt. Certifikaten makuleras sedan i det internationella registret, vilket innebär att certifikatet oåterkalleligt förverkas.

CDM-projekt är ofta investeringar i förnybar energi. Exempel på CDM-projekt kan vara ett vindkraftsverk som byggts i till exempel Kina där stor del av dagens energibehov täcks av energi från kolkraft med stor påverkan på klimatet. CDM-projekt bidrar även till hållbar utveckling i genomförandelandet och ger positiva effekter både socialt och ekonomiskt såväl som miljömässigt.

Gold Standard 

Gold Standard togs fram som en kvalitetsstämpel för klimatkompensationsprojekt som innebär strikta förhållningsregler med ytterligare krav på socialt ansvarstagande och hållbar utveckling för klimatkompensationsprojekt.

Gold Standard är en global ideell stiftelse som är den enda certifieringsstandard som är godkänd och betrodd av mer än 80 internationella miljöorganisationer, däribland WWF International och Greenpeace International. Projekten övervakas även av en oberoende teknisk rådgivande kommitté och kontrolleras av oberoende revisorer. Certifieringsprocessen kräver stor medverkan av lokala intressenter och organisationer. Exempel på socialt ansvarstagande kan vara att klimatkompensationsprojekten i fråga skapar arbetstillfällen till lokalbefolkningen, bidrar till de lokala skolorna eller förbättrar infrastrukturen i området.

Gold Standard är ett vanligt upphandlingskrav i offentlig upphandling av CDM-projekt. Gold Standard verifierar såväl CDM- som VER-projekt.

För mer information om Gold Standard besök deras hemsida.

VER (Voluntary Emission Reduction)
Utöver CDM och Gold Standard finns det även VER-projekt. Det är ett samlingsbegrepp av övriga projekt inom klimatkompensation med olika kvalitéer med stor variation på vad som ingår. Överlag kan man säga att VER-projekt är klimatkompensationsprojekt som genomgått någon slags verifiering, med hjälp av en tredje part som följt ett verifieringsprotokoll. Exempel på dessa protokoll är; VCS (Verified Carbon Standard), CCB (Climate, Community & Biodiversity), PlanVivo och CAR (Climate Action Reserve). Dessa protokoll är mer eller mindre rigida, men deras existensberättigande är just att de verifierar att klimatnytta skapats. Protokollen fungerar såsom CDM, de verifierar att klimatnyttan har infriats och de handlas i ett handelssystem. Exempel på VER kan vara trädplantering där klimatnyttan ligger i att skog binder koldioxid.

Vad som skiljer VER-projekt från CDM-projekt är alltså vem som står bakom verifieringsstandarden. Det är även ofta lägre krav på permanens på VER-projekt jämfört med CDM-projekt. I exemplet med trädplantering försvinner till exempel klimatnyttan om träden skulle skövlas. Hur lång tid leverantören kan garantera den klimatnytta som till exempel träden alternativt vindkraftverket genererar kan alltså skilja sig åt. Det krävs mycket kunskap för att kunna jämföra klimatnyttan ur olika protokoll då bland annat additionalitet och varaktighet hanteras lite olika i de olika protokollen. Om du är osäker kring de olika verifieringsstandarderna avråder vi från att köpa klimatkompensation som marknadsförs som ”VCS-intended”, ”under development”, ”pre-registration” eller något liknande, läs mer under ”vilka krav ska man ställa?” Alla suffix till en standard bör betraktas med misstänksamhet. Det är nämligen inte alls svårt att verifiera ett projekt. Det finns dessutom gott om utomordentliga VER-projekt som redan idag levererar hållbar klimatnytta. VER-certifieringen kompletteras ibland med Gold Standard för att ytterligare belysa projektets hållbarhetsförtecken. I Sverige har just CDM-projekt och övrig klimatkompensation differentierats, vilket förefaller ha skattemässiga avdragskonsekvenser för företag.

REDD/REDD+
REDD står för Reducing emissions from deforestation and forest degradation och är ett system för att hindra skövlingen av tropiska regnskogar som har föreslagits inom ramarna för de internationella klimatförhandlingarna. Ofta används också begreppet REDD+, där plustecknet betyder att även ett hållbart skogsbruk inkluderas. Många projekt för minskad avskogning har redan startat, men dessa ligger än så länge utanför FN-systemet och de eventuella utsläppskrediter som skapas tillhör den frivilliga marknaden för utsläppshandel.

Förhandlingar pågår om att REDD ska kunna bli en av de så kallade flexibla mekanismerna i en framtida internationell klimatöverenskommelse.

Flera utmaningar kvarstår ännu innan detta kan genomföras. Bland annat är det komplicerat att räkna på den utsläppsminskning som uppstår genom att skog inte avverkas. Finansieringen av att införa REDD i en internationell klimatöverenskommelse är också en utmaning, och på något sätt måste markägare kompenseras för att de inte avverkar sin skog.

EUA:er (utsläppsrätter)
Handeln med utsläppsrätter kontrolleras av EU. En utsläppsrätt ger ägaren av rätten tillåtelse att släppa ut en viss mängd koldioxid. Lyckas ägaren av rätten släppa ut mindre än sin tilldelade eller köpta kvot kan utsläppsrätten sparas eller säljas vidare. Det skapar en marknad för handel med utsläppsrätter. Kritiken mot handel med utsläppsrätter har bland annat varit att priset per utsläppsrätt har varit för låg, vilket lett till att incitamenten för att sänka sina utsläpp försvagats. Kritik har även riktats mot att effekterna av utsläppsmarknaden visar sig först i efterhand.

Plan Vivo Plan Vivo är en standard för klimatkompensation primärt för utveckling, genomförande och uppföljning av skogs- och trädåterplanteringsprojekt. Förutom att projekten ska leda till klimatnytta, ställer Plan Vivo även krav på till exempel projektens bidrag till biologisk mångfald och förbättrad levnadsstandard i området.

Den svenska återförsäljaren av Plan Vivo projekt har förhandlat till sig en exklusivt återförsäljarkontrakt, vilket således påverkar konkurrenssituationen.

Hur väljer man?
Vilken typ av klimatkompensation som passar just ert företag bäst är upp till er och kan variera över tid. En del kommuner och organisationer har satt upp riktlinjer för hur de ska hantera klimatkompensation och det kan till exempel vara att de ska följa myndigheters riktlinjer om ämnet. Det kan även vara ställda krav på klimatnyttan man önskar få ut av projektet eller att projektet ska genomföras i ett visst land. Vissa väljer att placera klimatkompensationen i en intern fond, då rekommenderar vi att man räknar på klimatnyttan så den faktiskt vunna nyttan kan redovisas. Vi hjälper er med vägledning i hur den interna klimatfonden kan investeras samt med beräkning av klimatnyttan, läs mer om det under projekt.

Vill du veta mer om de olika certifieringarna?

Ja tack, kontakta mig