Vanliga frågor

Nedan hittar du svar på de vanligaste frågorna vi brukar få. Tveka inte att kontakta oss om du har  någon fråga du inte finner svaret på.

Att klimatkompensera innebär att kompensera för den klimatpåverkan du gör ”på hemmaplan” och inte kan undvika, med projekt i utvecklingsländer där det är som mest kostnadseffektivt att göra det.

I praktiken innebär detta att en projektutvecklare utvecklar ett projekt som minskar utsläpp eller absorberar koldioxid jämfört med om projektet inte hade utvecklats. Ett exempel är att man tillser att kolkraft inte byggs och bygger ut solenergi istället.  När projektet börjar leverera klimatnytta mäts den koldioxid som har hindrats från att släppas ut eller absorberats från atmosfären. För varje ton realiserad koldioxidminskning skapas ett certifikat – ett ton klimatkompensation.
Projektutvecklaren säljer dessa certifikat till företag och organisationer som önskar klimatkompensera, antingen direkt eller via återförsäljare.

När certifikaten för ett visst projekt är slut ger sig projektutvecklaren in i nya projekt som kan generera ännu mer klimatnytta.
Projektets hårdvara, t.ex. ett vindkraftverk, övergår då till att drivas vidare av ett företag, en organisation eller en stat.
Efter att pengarna från klimatkompensationen möjliggjort investeringen och skapat klimatnyttan är det lönsamt att driva anläggningen vidare.

Läs mer om klimatkompensation.

När månaden är slut sammanställer vi det antal ton som sålts av respektive projekt. Därefter sker makuleringen i något av de register/konton där vi har våra projekt. För GS CER projekt är det Unionsregistret och när det avser GS VER använder vi Markit. Makuleringen sker 2-5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.

Nej. Vi är ett ”for-profit” företag och likaså är klimatkompensation en momsbelagd tjänst och inte en momsbefriad välgörenhetsaktivitet. Vi lever i en marknadsekonomi och vi tror på marknadsmässiga krafter. Vi drivs av att göra affärer och växa som bolag och få fler att klimatkompensera!

Klimatkompensation jämförs ibland med medeltidens avlatsbrev, att du köper dig fri från synden. Det är inte så det fungerar. Att klimatkompensera är en parallell handling man gör samtidigt som man minskar sina utsläpp och det skapar ett incitament till att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt som det skapas utsläppsminskningar på annat håll där det för tillfället kan vara lättare att minska motsvarande mängd utsläpp.

Vi uppmanar i första hand alla att minska sina utsläpp, men för att fullt ut ta ansvar för sin klimatpåverkan även klimatkompensera.

Pengarna investeras i ett klimatvänligt projekt som inte hade blivit till utan finansiering från klimatkompensation. Många gånger är det projekt inom förnybar energi, till exempel att det byggs ett vindkraftverk där det tidigare användes kolkraft. Det finns även projekt som effektiviserar energianvändandet, till exempel att byta ut matlagning över gamla vedugnar till nyare energisnålare spisar. Många av projekten bidrar inte bara till ett bättre klimat lokalt och globalt utan bidrar även socialt till området där det investeras. Till exempel kan det i vissa fall bidra till jobbtillfällen och förbättrade skolor och infrastruktur i det aktuella området.

För varje ton koldioxid du klimatkompenserar ser vi till att makulerar exakt samma mängd koldioxid (i Unionsregistret eller Markit) från det specifika projektet du valt.

Det är svårt att svara exakt på frågan hur mycket av pengarna som går till projektet eftersom många faktorer väger in, såsom certifiering, volym, leveransmetod, handelssystem, årgång på projektets krediter m.m. m.m. Kort och gott kan man säga att vid större volymer som kompenseras kan marginalen bli någonstans i storleksordningen 20-30%.

Ja, det är moms på klimatkompensation.

Är momsen avdragsgill? Sommaren 2018 så kom det en ny dom från högsta förvaltningsdomstolens där de slog fast på vilka grunder klimatkompensation är avdragsgill. Tricoronas tolkning av domen är att klimatkompensering är avdragsgill om det finns en koppling till ökad försäljning, ökad vinstmarginal eller liknande, men det krävs egentligen ingen marknadsföring eller reklam. Läs gärna vårt blogginlägg om domen.

Tricorona gör inte egna energikartläggningar men har ett samarbete med Aktea Energy AB som är certifierade energikartläggare och erbjuder tjänsten. Läs mer om energikartläggning här.

Tricorona gör inte egna hållbarhetsredovisningar men har ett samarbete med Goodpoint som är branschledande inom hållbarhetsrapportering enligt GRI. Läs mer om hållbarhetsredovisning här.

Sedan 2005 har EU haft ett handelssystem för utsläppsrätter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser genom att öka de ekonomiska incitamenten. Tanken är att EU sätter ett tak för hur många ton koldioxid som får släppas ut och att företag köper rättigheter att släppa ut koldioxid. Läs mer: Utsläppsrätter

Det finns flera anledningar till att priset på ett ton klimatkompensation skiljer sig åt mellan olika projekt.

Att ”framställa” en koldioxidreduktion kostar olika mycket beroende på var, hur och när den skapas och genomförs.

Länderna där projekten genomförs har ofta vitt skilda kostnadslägen. Det geografiska läget inom ett land kan spela stor roll för vilka kostnader som är förknippade med transport, energi, vattenförsörjning med mera för att sätta upp och driva ett projekt. Även certifieringsprocesserna är olika omfattande och komplexa vilket återspeglas i priset.

Även projektens sidonyttor påverkar priset i stor utsträckning. Vissa projekt har större effekter utöver klimatnyttan i form av ekonomisk, social och miljömässig nytta.

Det finns inga certifierade klimatkompensationsprojekt i Norden och Tricorona har inga klimatkompensationsprojekt i övriga Europa. Det finns flera anledningar till detta. Inom Clean Development Mechanism (CDM) som är det tongivande internationella systemet för klimatkompensation är det reglerat vilka länder som tillåts ha klimatkompensationsprojekt. Dessa länder, som kallas annex 2-länder, motsvarar i stort det man brukar kalla utvecklingsländer. Ett delsyfte med CDM-systemet är att teknologi ska överföras till dessa länder.Det finns flera anledningar till detta. Inom Clean Development Mechanism (CDM) som är det tongivande internationella systemet för klimatkompensation är det reglerat vilka länder som tillåts ha klimatkompensationsprojekt. Dessa länder, som kallas annex 2-länder, motsvarar i stort det man i bred bemärkelse brukar kalla utvecklingsländer. Ett syfte med CDM-systemet är att teknologi ska överföras till dessa länder.

Ytterligare en anledning till att det är ovanligt med klimatkompensation i den rikare delen av världen är skillnaden i pris för att förhindra utsläpp av koldioxid. Hur stor klimatnyttan av ett projekt blir beror på hur mycket koldioxid som annars skulle ha släppts ut (detta gäller ej trädplantering). Därför blir klimatnyttan av att producera grön el större ju smutsigare den el är som annars skulle ha producerats.

I Sverige och stora delar av den rika världen är elen redan relativt förnybar.
Utvecklingsländers elproduktion å andra sidan, domineras fortfarande av kolkraft. Man får helt enkelt mycket mer klimatnytta per krona där. Denna effekt förstärks av att priserna på arbete m.m. generellt sett också är lägre i utvecklingsländer. Det är anledningen till att det inte finns några certifierade klimatkompensationsprojekt i Sverige. Projekt mellan annex 1 länder är ingenting som vi fokuserar på då vi vill skapa så mycket klimatnytta som möjligt.

Har du en fråga du vill ha svar på?

Ja tack, kontakta mig